Världens bästa jobb

Jag har förmånen att ha ett av världens bästa jobb :) Jag jobbar som föreståndare/behandlare på ett HVB-hem för barn & ungdomar i åldern 13-20 år. De som bor hos oss har olika problem med sig i bagaget. Det kan handla om begynnande missbruk, drogproblematik eller begynnande kriminalitet. Det kan även bero på skol-, relations-, familje & sociala problem (psykosociala problem). Men dessa ungdomar ger mig så mycket varje dag jag är på mitt jobb :) Varje litet framsteg som görs känns som en seger, både för den unge & för mig. Det är så härligt att få följa med dem på deras färd mot ett bra vuxenliv.

Idag var det dax för den årliga julfesten med ungdomarna :) Julfesten är en av de härligaste upplevelserna man kan få med dessa underbara (ibland struliga, ibland missförstådda) ungdomarna. Julmaten fanns uppdukad i "långa banor", men trots detta var det viktigaste att lista ut "vem är det av personalen som kommer att vara tomte?" (samma sak varje år :))

Här kommer bilder på mig & Tomten :)

"Våra" ungdomar är helt vanliga ungdomar, som på ett eller annat sätt hamnat lite fel/snett. Som om det inte räcker med att vara tonåring så har "våra" ungdomar varit med om olika saker på sin väg att bli en självständig individ. Det kan handla om att man inte vuxit upp i en bra & tillfredsställande familjemiljö, att man hamnat i "fel" kompisgäng eller att man kommit själv till Sverige utan förälder/föräldrar & vägen hit varit minst sagt traumatisk. Inte sällan har "våra" ungdomar stött på en hel del misslyckande längs vägen, vilket resulterat i brist i tron på sig själva men även på tron den trygga vuxna omvärlden. Så nästa gång du möter en "buse"/en kaxig ungdom, ta dig en funderare på hur du kan bemöta denne på bästa sätt. För det är så lite som kan göra en sååå stor skillnad för dessa "vilsna" ungdomar.

Här följer några tänkvärda citat:

Vill avsluta detta inlägg med ett aldrig för gammalt citat av Sören Kirkegaard:

Om att hjälpa...

Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål
måste jag först finna honom där han är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv
när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.

Om jag inte kan det,

så hjälper det inte att jag kan och vet mycket mer.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom.